5 x Lindberg
Galleri 7 | Borås Konstmuseum 21 mars - 17 maj 2009


De måste ha det i blodet, Lindbergarna från Mollaryd. På Borås Konstmuseum visas nu tre generationer ur konstnärsfamiljen för första gången tillsammans. Utställningen består av fem retrospektiva utställningar i en, och varje konstnär visar sin bredd med flera verk. Tvillingsönerna Johan och Michael Lindberg från mellangenerationen har fått störst utrymme. Ur Johan Lindbergs mörkt dimmiga målningar framträder isolerade kroppsdelar, ansikten och ögon. Mörkret som omger kan tolkas som tunnelseende, för det är ett kompakt mörker som Johan motiv befinner sig i. En mindre triptyk med uppspärrade ögon är mörk på ett annat plan. Utan att ha köpt katalogen vet man inte att det är Jesus panikfyllda ögon i dödsögonblicket som repeteras. Jesus rädsla, fasa och ilska är ett återkommande tema i Johans del, men detta bakomliggande tema knyts inte ihop på något bra sätt. Istället vandrar vi raskt vidare till hans fotorealistiska teckningar av hästar och katter. Johans porträtt på fadern Stig E Lindberg visar på Johans skicklighet med penseln. Faderns ögon är skrämmande glansiga, vattniga. Hans hud är sårig, skrovlig och torr. Samtidigt är han avbildad som en nyfödd; skallig, mjuk och hjälplös. Stigs egna verk häger längre in. Snabba teckningar, fantasifyllt måleri, och skulptur. Det är hans skulpturer som berör mest; ett självporträtt, en ryttare i själslig otakt med sin häst, och så de två akrobaterna som har balans, styrka och stil. Bredvid Stig hänger Margit Lindbergs verk i formation. Hennes enskilda verk får samverka med varandra på ett sätt som saknas i högre grad hos de andra. Margit fokuserar på naturen. Höst och vinter dominerar med kala myllrande trädgrenar. De andra Lindbergarna ägnar sig mer åt porträtt. Jakob Lindberg, Johans son, använder en vildsintare teknik än sina släktingar. Han ägnar sig inte åt samma omsorgsfullhet med dukar, material och upphängning som de äldre. Några av hans målningar är målade på plattor, uppspikade med grova spikar. Michael Lindberg arbetar med porträtt. Tvillingbröderna har likheter i flera motiv, och i sina mörka bakgrunder. Men medan Johans svärta är suddig är Michaels distinkt. Hans porträtt är städade, nästan retuscherade. Hans porträtt på kor surrealistiska. Med många retrospektiva verk och avsaknad av informationstexter för den som inte köper katalogen blir Konstmuseets egenproducerade konstnärsporträtt med Margit Lindberg kittet som håller utställningen samman. Det är ett ovanligt grepp att skapa en samlingsutställning utifrån blodsband, och resultatet blir ett samlat familjeporträtt från Mollaryd. Något rörigt, med lyckat.


Publicerad i Borås Tidning