William Sweetlove: Objects
Galleri Jeanette Ölund 20 maj – 17 juni 2010
Giraffen syns från gatan. Genom skyltfönstret till Galleri Jeanette Ölund ser man det knallröda djuret stå i ett färgglatt bollhav i en röd pool. ”Gränserna mellan leksak och konstverk suddas ut i vissa av hans verk”, står det i presentationen av konstnären William Sweetlove. Något som barnen i Borås stadspark redan insett.
De till synes lekfulla och kitschiga skulpturerna är inte leksaker. De är konst, och som sådan bör man fråga sig vad dessa enfärgade enorma och små plastdjur kan vilja säga oss. Ett och ett kan djuren verka vara individer, men upprepningen och titlarna berättar för oss att det rör sig om kloner. Trots det är inte dubbletterna och tripletterna helt identiska, alla har de en individuell upplagesiffra. Sweetlove arbetar i popkonstens tradition. Genom att skapa kommersiella, om än absurda, konstverk kritiseras vår tids överkonsumtion, vilket är absurt i sig. Materialet plast är inte bara en tidsmarkör, konstnären framhäver att plasten i skulpturerna går att återvinna. Men om det konkret innebär Bukowskis eller plastinsamlingen återstår att se.
Sweetlove har sagt att vi kan klona hundar och mata klonade kor med dem, som en lösning på världshungern. Eftersom det inte är en realistisk lösning ur någon praktisk synvinkel får man tolka honom som en ironisk teknokrat med viljan att påpeka något om människans relation till djur och teknik. Sweetloves plastdjur är uppenbarligen inte leksaker för barn, och då kanske inte djuren de representerar är leksaker i människans stora utvecklingslek de heller. Vi har för länge sedan slutat se till individer i naturen, istället ser vi arter. I Sweetloves tappning ser vi färger. Djuren kan vara svåra att ta på allvar, både de i plast och de verkliga. Vi har gjort dem till våra att definiera, använda, och vårda. Det klonade guldlammet har fått stövlar, och den klonade blå krokodilen har en halsduk. De mänskliga attributen finns där som en påminnelse om människan – godhjärtad men respektlös.
Längst in finns även sex inplastade Barbieklänningar. Titlarna talar om romantik men som skulpturer blir de ännu ett uttryck för ett förstelnat samhälle, där ett triggat begär efter glitter och glamour blivit statiskt och symptomatiskt. Trots dessa dystra associationer är ändå Sweetloves utställning rolig, och det är svårt att hålla sig. Skulpturerna lockar verkligen till att hoppa ner i bollhaven och leka med strutsarna.
Publicerad i Borås Tidning
